De kom för att visa sina bäbisar

I fredags kom vi ut till Paradiset i hällande regn. Själv kom jag dit utan att vara blöt. Min farfars gamla regnrock i galon var det bästa plagget den dagen. T var dyngsur och fick byta om på hela sig.

I går vaknade vi till SM i kajakfiske. Något vi missat att det över huvud taget fanns en sådan sport och att den sedan skulle vara i vår lilla sjö, hade gått oss helt förbi. Det kryllade av "konstiga" fiskebåtar och tävlingen gick ut på att under lördagen få upp fem abborrar och på söndagen tre gäddor på minst 60 cm. Längst, störst och tyngst vann... och då var inte fiskaren medräknad. I annonsen till SM i kajakfiske hade de skrivit fel sjö, men det gjorde uppenbarligen inget då det på SM-dagarna kryllade av kajakfiskare som var ute efter SM-titeln. 

Lördagen blev oregnad, solig och varm. Behövde det då jag åkt på en redig förkylning.

Vi började tömma krukor på överblommande blommor. Aningen vemodigt men så är det alltid vid den här årstiden. 

Så fick vi besök... ett sådan besök som gör mig ödmjuk och varm. Ett par knölsvanar och deras två ungar. De simmade rakt mot ön och höll sig någon meter ute i vattnet från kajen. De tittade på oss precis som att de ville visa sina bäbisar. Ingen rädsla, ilska eller oro... 

Vi kunde sitta ute i solen och äta...

Och vi har plockat undan tomaternas solcellsbevattning. Den behövs inte längre...Vi har fortfarande tomater att plocka och kommer åka ut i veckan och skörda. 

I odlingslådorna för kryddor och gräslök är det nerklippt. Såg att några fingerborgsblommor och tallplantor hade grott i lådorna. De får vara kvar till nästa år, så får jag se var jag planterar dem då.

Nu har vi kommit hem. Tvättmaskinen snurrar för fullt och Julia ligger nyduschad i sin bädd. Vi fick med oss sonen och F;s Bill hem så även han ligger i bädden med nyklippta klor och nyduschad.

Må gott

I´ll be back.

 

En fin helg med platt vatten, dimma, sol och knytis

Vilken fin helg vi haft... I fredags efter jobbet, åkte vi till Paradiset och "vattnet var platt". Vilket det varit hela helgen. Dimman har rullat in och solen har jobbat sig igenom för att ta över. jag blir alltid lika förundrad över hur vacker det är och hur dimman dämpar alla ljud.

Igår kom ett gäng innerligt goda vänner på knytis och som självklart missade jag att fotografera. Får bli bättre på det. Å inte kunde jag för min vildaste fantasi tro att en frusen gelégodis är gott i champagneglaset. Nu vet jag.

I morse var vi totalt inbäddade i dimma och på en sten, inte många meter från ön, satt havsörnen. Det är en stor rackare. Jag blir ödmjuk och förundrad över denna pampiga fågel.

Odlingslådorna vid en av uteplatserna håller vi på att tömma. Det är fullt av myror och jag håller på att ge upp att kunna ha jord i dem. Funderar på om vi till nästa sommar bara ska ställa ner krukor i dem och jag kan byta krukorna allt efter det att blommorna gjort sitt. 

 

Nu har vi kommit hem... T är och handlar. Kylskåpet var aningen "fattigt". Jag har lite tvätt att hänga och har vilda planer på att dyka i frysen för att se om det finns något gott att fixa till kvällsmat.

Må gott

I´ll be back

Idag fyller Julia 9 år

Igår, efter jobbet for vi en sväng till Paradiset. Vattnet var "platt", solen sken och det var varmt i luften. Vi plockade av 1,5 liter tomater och åt middag i västerläge. Det var med vemod vi åkte hem på kvällen. 

Idag är en STOR dag... Idag fyller Julia nio år och det är en aktningsvärd ålder för en dobermann. Julia är vår femte dobermann och hon är den som blivit äldst. Hennes "näbb" börjar bli lite grå och hon sover lite mer än tidigare och när hon vaknar så är hon aningen stel innan kroppen kommer igång. Humöret är det inget fel på och det går fortfarande att få igång henne att "dansa". Hon blir överlycklig när hon får springa mellan mig och T på ön och när hon får mat, är hon lyrisk.

Varje dag med denna fantastiska dobermanntant är en gåva och vi är innerligt glada att hon kom till oss och jag hoppas att vi har många fortsatta år tillsamman.

Nu fortsätter vi kvällen med att Julia ska få duscha. Det gillar hon.

Må gott

I´ll be back

 

Hon sätter skorna i sportläge när hon jobbar

I veckan var vi för att hjälpa sonen och hans familj att riva kök... Eller... inte jag... jag fixade med maten och T rev kök. Det ska bli ett nytt sådant, kök alltså... och lite mer. Så det gamla köket ska bort och det är på tiden. Sonen och F har lurat på ett kök i många år och låtit det "växa" fram och nu är det ÄNTLIGEN dags. Så... T var med och rev och rätt var det var, så ropade han om ett plåster. N var snabb och tog fram ett "enhörningsplåster" för de är enlig henne bäst. Det gick ett litet tag och då ropade sonen att "mamma, Du får nog åka in med T för det här måste sys". Så fick det bli, 4,5 timmar senare och tre stygn anlände han vid 23.45 och väckte mig och Julia för att tala om det. Vilken tur att han har massor med män på sitt jobb så han fick empati över tre stygn. 

Igår (lördag) for vi till Paradiset och med oss hade vi N och Bill. Sonen och F skulle på konsert i stora Hufvudstaden så vi fick rå om barnbarnet och liten frallafarbror.

N var noga med att sätta skorna i "sportläge" vilket innebär att slingbacken på skon är bakom hälen och inte ligger framtill så det blir tofflor. Så... sportläge på och liten snart fyraåring kunde jobba. För det gjorde hon. 

Men vi startade med fika i soligt och varmt österläge där det var lä, för jisses vad det blåst kallt från nordväst i helgen.

Hon har hjälpt oss plocka tomater.

Fyllt på tunnan för solcellsbevattningen.

Studerat insekter...

Lägga pussel är kul. Så till nästa sommar ska det ligga fler pussel på ön. 

Hon har ritat...

Självklart ser väl alla att det är en hare med gröna bollar och en julgran med massor av pynt. I morse ritade hon en hare med röda bollar. Den teckningen tog hon med hem för att visa sina föräldrar. 

Bill har hållit sig på solsidan i lä eller framför kaminen när vi tände den. Jag förstår honom.

På sjön är det numera tyst. Alla måsar och tärnor har flyttat men häger håller sig ännu kvar.

Lite "Spöket Laban" ville hon se innan hon gick och lade sig och så fick det bli.

I morse vaknade hon med ett skratt och sedan var det full vart.

Att åka skottkärra från bilen till brygga och från bryggan till bilen, hör till. Där sitter hon och konverserar om livets viktigheter. Idag var det myror och skillnad på hare och kanin. Det har tydligen med "bollarna" att göra. Så är det.

Nu är N och Bill återlämnade till sonen och F och vi har en del att ta hand om innan vardagen träder in i morgon.

Må gott

I´ll be back.